Nybörjarguide till sparande – Inledning

Sparande är en väldigt viktig del av din privatekonomi. Man kan spara till väldigt olika saker och man kan spara på olika sätt – men i grunden kan man helt enkelt konstatera att sparande gör din ekonomi starkare och tryggare. Oavsett om målet med ditt sparande är att bygga en buffert, spara till barnen eller pensionen eller helt enkelt till en trevlig resa finns det saker att tänka på som är bra att veta.

Det här är tänkt att vara en enkel guide för dig som inte har så bra koll på det här med sparande. Kanske vill du börja spara men vet inte riktigt var du ska börja?  Eller så kanske du tycker att det här med sparande inte låter speciellt viktigt? Oavsett ska vi försöka gå igenom en del om varför du bör spara, lite om långsiktigt och kortsiktigt sparande, sparformer och en del tips.

Varför spara?

Att spara pengar är bra av många olika skäl. Det hela beror mycket på vad du sparar till och hur din ekonomiska situation ser ut. Det allra viktigaste brukar sägas vara att ha en buffert i sin ekonomi. Detta är sparade pengar som endast ska användas om skulle uppstå en nödsituation där man behöver extra pengar, t ex ifall man råkar ut för en större oväntad utgift som måste betalas eller ifall man förlorar inkomst och behöver pengar för att få vardagsekonomin att gå runt.

En buffert gör att man klarar av oväntade utgifter eller bortfall av inkomst och på så vis kan klara sig igenom svåra tider utan att hamna i ekonomiska problem. Bufferten är det allra viktigaste skälet att spara eftersom det är en slags livlina eller försäkring som ger dig och din familj skydd.

Ett annat bra skäl till att spara pengar är att man vill spara till något specifikt. Det kan vara en resa, en ny bil, renovering av huset, en surfplatta eller vad som helst. Det kan vara lockande att köpa saker på avbetalning eller att helt enkelt låna lite pengar och köpa det man vill ha direkt. Då skjuter man istället upp det här med betalningen till senare, vilket inte är det bästa sättet att tänka.

Lån och avbetalningsköp är inte speciellt billiga och när du väl har betalat tillbaka allt har din tv eller resa etc kostat klart mycket mer än den hade gjort ifall du betalat den direkt. Det är också klart mer osäkert att förlita sig på framtida inkomster för att betala för något som man köper. Om man väljer att spara ihop till något får man givetvis vänta tills man har pengarna innan man köper det man vill ha eller åker på sin resa, men i gengäld har man en bättre ekonomi och en större trygghet.

Det är självklart också bra att spara inför framtiden. Det finns mycket man kan spara till längre fram i livet så som barnen och pensionen. Att ha ett långsiktigt sparande och en plan för framtiden är bra och det är kul att veta att man har gott om pengar när man blir äldre, vare sig man vill spendera dem själv eller lämna dem till familjen.

Ekonomiskt buffert

Det här med buffert är som sagt en grundläggande grej som allt bör finnas som en del av din privatekonomi. En buffert är som sagt ett visst belopp som du har sparat, lätt tillgängligt, som du inte använder till nöje under några omständigheter. Dessa pengar är en säkerhet för dig och din familj ifall du skulle råka ut för oförutsedda kostnader – t ex ifall bil, kyl eller annan viktig sak går sönder eller ifall du tvingas betala andra dyra kostnader för t ex sjukvård eller rättstvist etc.

Din buffert fungerar också som en säkerhet ifall du skulle bli av med jobbet eller bli sjukskriven så att inkomsten försvinner eller minskar. Du kan då ta lite pengar varje månad från din buffert för att ha råd med hyra, räkningar, mat och annat som du behöver för att klara av vardagen.

Storleken på din buffert är ganska individuell. Ju fler och högre kostnader du har ju mer pengar bör du ha sparade. En bra regel brukar vara att ha ungefär två månadslöner (netto) sparade som buffert. Har du 30 000 kr i lön före skatt bör du alltså ha ca 60 000 kr undanlagt som buffert. Ifall något skulle hända kan du klara av ganska mycket med dessa pengar.

Ifall du inte har någon buffert alls bör du prioritera den när du lägger undan sparpengar. Vänta gärna med att spara till andra saker (även om dessa kan tänkas vara roligare) tills dess du har samlat ihop en vettig summa som säkerhet för din ekonomi. Ifall du redan har en buffert som är lagom stor är det inget tvång att fortsätta lägga undan pengar. Då kan du välja att spara till andra saker istället. Du kan dock även fundera på att göra din buffert lite större – så att du klarar av större oväntade kostnader och längre perioder utan inkomst.

För dig som har bolån med rörlig ränta krävs det att du har en egen buffert för detta. Rörlig ränta är normalt billigare än fast ränta men du måste alltid planera för en högre ränta än du betalar för närvarande. Tänk dig att du bör klara en ränta på exempelvis 6 % (även om räntan nu är väldigt låg). För att göra detta lägger du undan en del pengar i form av en buffert, som du har sparade till perioder med högre ränta. Passa på att spara när räntan är låg och du har extra pengar över.

Kortsiktigt sparande

Det kortsiktiga sparandet handlar om att spara till sådant som du vill göra eller köpa inom några år. Det kan vara att spara till en resa, en ny bil, en renovering, en surfplatta eller en ny vinterjacka. Allt detta går in under kortsiktigt sparande. Att spara ihop till det man vill köpa är klart bättre än att låna pengarna och köpa det direkt. Det blir billigare och säkrare att spara och det känns även trevligt att kunna betala med pengar som man vet att man har.

Hur man väljer att spara kortsiktigt är upp till var och en. Vilka alternativ som är rimliga beror på hur lång period man tänkt spara och hur mycket pengar det gäller. Det kan räcka väl att lägga sina pengar på ett sparkonto med hyfsad ränta. Det finns olika typer av konton beroende på ifall du vill kunna ta ut dina pengar eller är beredd att låsa upp dem.

Du kan även titta på aktier som sparform då detta kan ge en ganska bra avkastning men då ska man också alltid komma ihåg risken. Det finns en viss risk att du förlorar pengar så fundera igenom ifall detta är rätt sparform för dig och se till att välja aktier med lite lägre risk. Att investera i aktier (eller fonder) kräver ofta att man har ett visst startkapital. Ifall du precis börjat spara och lägger undan t ex 1000 kr per månad bör du kanske vänta ett tag innan du investerar pengarna på det här viset, så att du har ett vettig kapital.

Långsiktigt sparande

Långsiktigt sparande är den typen av sparande som siktar på framtiden. Som jag skrev tidigare kan det vara sparande till pensionen, till barnen eller bara allmänt sparande för att bygga upp ett kapital som man sedan kan leva av eller använda till något man är intresserad av.

Sparande av den här typen handlar om att spara i många år framöver och ifall man vill utöka sitt sparkapital är det bra om man kan hitta sparformer med bra avkastning. Det är vanligt att man sparar i aktier eller fonder och man kan till och med investera i andra saker om man känner att man har kunskapen eller har koll på risken.

Aktier, fonder och obligationer är ganska vanliga sätt att investera långsiktigt. I vissa fall kan ett bra sparkonto vara bra också – och erbjuda en bra säkerhet – men om man vill öka på sina pengar kan det vara bra att sätta sig in i fondmarknaden lite närmare. Det finns många fonder som har lite lägre risk och som funkar bra om man vill investera på längre sikt. Likadant kan det vara med aktier. Det finns givetvis en del aktier som har hög risk och kan ge hög avkastning men för dig som vill spara långsiktigt och inte vill riskera för mycket är det bättre att titta på stabila aktier som ökar lite mer långsamt över längre tid.

Ifall du är den typ av människa som är intresserad av aktiemarknaden och vill köpa och sälja aktivt kan det finnas möjlighet att tjäna lite mer pengar ifall det finns ett hyfsat stort kapital att arbeta med. Genom att hela tiden lägga undan lite pengar mot långsiktigt sparande kan du med tiden arbeta in dina nya sparade pengar i ditt befintliga kapital, t ex när du säljer en fond eller aktie och ska reinvestera i något annat.

Gå vidare till Nybörjarguide till sparande (del 2) – Sparformer